Vaknade strax efter 02:00 och behövde gå på toa.
Märkte efter ett tag att det rann var från mitt sår.
Skall jag vara ärlig: för 4-5 år sedan hade jag nog klistrat över ett plåster, gått och lagt mig och tagit det med vårdcentralen när de öppnar.
Så icke numera! Jag ringde 1177 och frågade vad de tyckte, och de tyckte nog att jag skulle åka till akuten. Klädde därför på mig och beställde en taxi.
Väl framme vidtog lite pappersexercis, men det innebär att jag inatt knäckt fribeloppsgränsen så nu betalar jag inget mer de närmsta 10 månaderna för läkar- eller specialister.
Pappersexercisen tog väl 5 minuter, och efter det kom jag direkt in till sjuksköterskan på triagen. Hon tog diverse prover och tog mig med till ett rum för att träffa läkaren. Det tog däremot lite längre tid innan han dök upp, kanske en halvtimme (obs: fortfarande snabbt som jag ser det). Han konstaterade att jag fått bakterieinfektion under huden i op-såret, och sedan tvättade han och en undersköterska bort så mycket de kunde, satte antibiotikadropp och lade in mig på avd 30 igen.
Efter det har det inte hänt så mycket tyvärr. Har fått en påse med antibiotikadropp till, men det är ingen som tittat på såret, ingen som frågat om jag vill ha en Alvedon eller två, ingen som frågat hur det känns med såret osv....
Uppdatering: jag dristade mig till att fråga sjuksköterskan om min Fragminspruta, och då talade hon snorkigt om att hon höll på med medicinerna, och att jag inte var enda patienten.... så vi får väl se om jag får den...
Uppdatering II: jodå, jag fick min fragmin cirkus 45 min sent, och mina Alvedon, och lite mer antibiotikadropp, så nu är jag nästan glad och nöjd igen!
3 kommentarer:
Huvva för snorkig personal, var dom än befinner sig!!
När jag fick nytt knä, fick man den första natten en slags is-bandage som fästes med kardborrband runt knäet. Det var suveränt bra.
Dag 2 ringde jag på klockan när det där bandaget hade tinat upp - det gjorde det tämligen snabbt - och frågade om man kunde få det utbytt?
"Du kan väl gå och hämta själv!" sa sköterskan/biträdet surt.
Men jag visste inte ens att jag FICK trava iväg själv och absolut inte var dom fanns heller.
Tänk, om hon hade sagt det hela på ett lite vänligare sätt.
Krya-på-dig-kram!
E och PV
Problemet i Sverige är att man skickar hem patienter alltför tidigt efter sjukhusvistelser. Efter förlossningar (har två familjerelaterade hemska historier där) och också efter operationer.
Du berättade ju om en vårdpersonal som slarvigt la om ditt sårplåster. Klart att det blir infekterat när den ena handen inte vet vad den andra gör.
Försök trots allt att hålla dig kvar ett tag inom sjukhusväggarna tills du känner att du är OK, inte har ont, klarar dig utan medikamenter utan besvär och känner lugn inför ditt tillfrisknande. Det är trots allt ett jätteingrepp du gått igenom och det tar tid för kroppen att hämta sig. Och man ska INTE behöva få sårinfektioner i dagens moderna samhälle.
Lycka till Rexxie och stå på dig. Annars gör någon annan det som man brukade säga förr!
PS. Som jämförelse kan jag berätta att jag för tio år sedan lades in på sjukhus för inflammerade tarmfickor på landsortssjukhus i Sverige. Tre dagar behöll man mig där med dropp och i och för sig adekvata undersökningar, antibiotikabehandling och efterundersökningar.
För ett år sedan hände samma sak här i Frankrike. Jag var då kvar på sjukhus med dropp och senare försiktig mathållning i över sex dagar. Uppföljningen var suverän med alla undersökningar, läkarbesök och provtagningar som behövdes. Men hemgång var det inte tal om förrän jag var helt frisk. Här talar man inte om att man blir friskare hemma än på sjukhus och släpps inte hem förrän alla prover visar att allt är OK. Så som det var i Sverige förr i världen.
Skicka en kommentar